Oktober 2019

Det hållbara skogsbruket

Emma Johansson

Trä spelar en avgörande roll i omställningen till ett mindre fossilberoende och mer hållbart samhälle. Det är dock sällan det hörs kritiska röster kring bioenergi i SLU:s föreläsningssalar. Bioekonomin, som ska ge tillväxt och samtidigt lägre klimatpåverkan, är okränkbar. Det blundas för det faktum att det med en utökad andel energiskog skulle behöva bedrivas ett ännu intensivare skogsbruk än vad som sker idag. De åtgärder som diskuteras riktar sig främst mot symptomen, snarare än att angripa de verkliga samhälleliga och ekologiska kriserna. Det finns ett behov av en ny sorts problemformulering.

“I Sverige planteras minst två nya träd för varje som avverkas” Så säger Sveaskog, Sveriges största skogsägare som ägs och finansieras av svenska staten (1). Denna grova förenkling tar inte hänsyn till de intrikata system som utgör en skog. I takt med att allt större del av sveriges skog blir homogena plantager går ekosystemtjänster förlorade och flora och fauna utarmas (2). Fragmentering av livsmiljöer, tätare skogsbestånd och avsaknad av naturliga störningar har gjort att skogslevande arter ökar dramatiskt på rödlistorna. 

Det finns dock brukningsmetoder som inte har denna destruktiva verkan på våra skogar, nämligen olika typer av kontinuitetsskog. Där avverkas träd kontinuerligt och med särskilda intervall, men marken lämnas aldrig helt kal. Kontinuitetsskogarna kan ge hög eller högre produktion, och därmed kolsekvestering, än kalhyggen (3) Detta utan att mängderna av kol i dödved och förna försvinner när träden avverkas och olika markberedningsinsatser görs.

Minst lika viktigt är vad träet ska användas till. Fokus inom skogsindustrin är idag på kortlivade produkter såsom papper (4). När dessa produkter förbrukas kommer koldioxiden tillbaka till atmosfären. Det är också svårt för mindre och mellanstora skogsbönder att själva styra vad deras virke ska användas till efter inträdet i EU och den medföljande avregleringen av sveriges naturresurser (5). De stora aktörernas markägande, fixerande av inköpspriser på råmaterial till industrin och intensiva skördemetoder gör att priserna på råvaran trä drastiskt har minskat, samtidigt som profiten hos de multinationella skogsbolagen fortsätter öka. 

Den stora tillväxten skogssektorn idag ger är alltså ingenting som går tillbaka till platsen där det biologiska livet ödeläggs och markerna rivs upp. Det finns en anledning till att resurser, arbets- och studiemöjligheter inte svämmar över på landsbygden. De jobb, tillsammans med den arbetsskatt och inkomstskatt avverkningen ger hamnar där ägaren bor, alltså ofta i en helt annan del av landet, eller världen (6). Ju större arealen på skogsfastigheten är desto större är dessutom sannolikheten att ägaren inte bor i kommunen.

Hur påverkas detta mönster av skogsbrukande och skogsägande av en ökad produktion av bioenergi? Bara vi ställer om till bioekonomi och börjar använda vattenflaskor av trä så kan allt ha sin gilla gång, eller (7)? Det är en risk när man kritiserar nya uppfinningar i räddningsskrud att tilldelas en roll av dåtidsromantiserare. Men det handlar snarare om att vi gemensamt ska ha möjligheten att välja vilken framtidsväg vi vill gå. Skogen måste uppvärderas från att vara en produkt som vilken som helst, som kan spekuleras på, till något som lokalbefolkningen har makt över. Det är viktigt att ha i åtanke att en utökad skogssektor inte per automatik korrelerar med en ökad substitution av fossila bränslen. För att bioenergi och liknande lösningar ska vara verkningskraftiga måste fokus läggas på hushållning och minskad förbrukning av naturresurser så som skog och jordbruksmark, samt en i grunden förändrad maktstruktur.  Att tillåta makthavare och skogsindustri förslöja det kritiska läget vore ett haveri utan dess like. För just nu sker samma exploatering som alltid har skett, bara en gröntvättad sådan.

Referenser

1. Sveaskog. (2018). Sveaskog i korthet.

2. Naturskyddsföreningen. (2018). Från mångfald till enfald- en vitbok över den svenska modellen för skogsbruk.

3. Lähde, E. (2010) Silvicultural alternatives in an uneven-sized forest dominated by Picea abies. Journal of Forest Research, vol 15.

4. Naturvårdsverket (2019)  Producerade trävaror samt bioenergi från svenskt skogsbruk.              

5. The forest in the EU, Torgny Östling 

6. Skogsstyrelsen (2014) Skogsstatistik årsbok 2014  

7. Svenska Skogen (2019) Tillgänglig: http://www.svenskaskogen.nu/#material   [2019-09-26]

Taggar: Skog