September 2019

Inblick: Torpare och allmänningar i Skottland

Tove Sundström

 

Runt början av 1800-talet uppkom en ny typ av jordägande i Skottland, där förhållandet mellan den som brukade marken och den som ägde den liknade förhållandet mellan torparen och markägaren. Den arrenderade marken i detta sammanhang kallas för croft, och torparen för en crofter (1). Detta nya system tog form under vad som kallas för The Clearances; en period som sträckte sig från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet, då Skottlands landsbygdsbor i majoritet fördrevs från höglandet och de västra öarna. Befolkningen på dessa platser levde då under klansystemet, medan låglandets befolkning levde i större likhet med engelsmännen, modernt  och i högre grad urbaniserat (2). En av de faktorer som bidrog till fördrivandet av höglandets befolkning var jordägarens önskan att tjäna pengar genom storskalig produktion av ull, någonting som fick många markägare att strukturera om. Detta ledde till att stora delar av höglandets allmänningar, alltså områden som fram tills dess nyttjats gemensamt av lokalbefolkningen, gick förlorad till enskilda, privata ägare (1). Runt 1870 föll priserna på ull och många fårbönder ville inte längre betala dyr hyra för betesmark, vilket medförde att stora markområden såldes för att användas som jaktmark åt överklassen, och markägandet koncentrerades något enormt (3). Vid 1873 ägdes hälften av Skottlands högland av enbart 15 personer (4).

 

I slutet av 1800-talet började stora egendomar delas upp igen till mindre arrenden som ett svar på den landlöshet som orsakats, och för att komma tillrätta med den överbefolkning och fattigdom som rådde på de västra öarna och höglandet under samma era (4). The Napier Commission kallades den organisation som 1883 tillsattes för att se till att lokalbefolkningens röster hördes, efter att tillståndet på den Skotska landsbygden blivit en folklig fråga. Vad torparna då ville ha var rättvis hyra och medel för att göra förbättringar, samt ökat skydd mot vräkning och tillgång till mer mark. Torparna fick nästan alla krav bemötta, men den mark som ställdes till förfogande var fortfarande otillräcklig. Eftersom brist på mark orsakade huvuddelen av landsbygdens problem förorsakade den fortsatta landlösheten ett flertal ockupationer, hyr-strejker och sammandrabbningar med polisen. Tack vare att allmänhetens ställningstagande var i solidaritet med torparna ökade tillslut stödet från Skottlands styre (3). Situationen för torparen förbättrades också i och med att ett eget parti bildades 𑁋 the Crofters Party. Partiet åstadkom stiftandet av the Crofting Act 1886 och Crofters Common Grazings Regulations 1891, som innebar lagliga rättigheter för torpare, exempelvis rörande rimlig hyra och rätten till gemensam betesmark. Dessa allmänna betes-marker är huvudsakligen privat egendom, men tack vare lagstiftande har torparna rätt att besitta och bruka dem (5).

 

Idag är definitionen av en croft en bit jordbruksmark, sedvanligen en del av ett större gods, som arrenderas ut av godsägaren till en crofter som brukar marken. Arean på en croft kan variera mellan en halv hektar till över femtio, men vanligtvis är ytan omkring fem hektar. En crofter är oftast inte ensam på ett område, utan deltar i vad som kallas ett crofting community som har tillgång till gemensamma betesmarker i närområdet (6). Missnöjet över koncentrerat markägande i Skottland fortsätter bland allmänheten, och 2003 skrevs the Land Reform (Scotland) Act, en jordreform som lyfter innebörden av gemensamt ägande 𑁋 i kontrast mot utvecklingen i många andra länder där intresset för privat ägande är centralt.  Engagemanget för gemensamt ägande sägs vara motiverat av ökade möjligheter att återinvestera i lokalsamhället och hålla landsbygden levande, detta på ett sätt som inte sker under system där ekonomisk vinst är högsta prioritet (3).

 

Referenser

1. Reid, D (2003). Crofters’ Common Grazings. Commonweal of Scotland - Working Paper No. 2 (1). Caledonia Centre for Social Development, Iverness.

2. Encyclopaedia Britannica (c2019). Highland Clearances.

3. Hoffman, M. (2013). Why community ownership? Understanding land reform in Scotland. Cornell University, Ithaca. DOI: 10.1016/j.landusepol.2012.07.013

4. Glass, J., Mc Morran, R. & Thomson, S. (2019). The effects associated with concentrated and large-scale land ownership in Scotland: a research review. Scotland’s Rural College.

5. Wightman, A., Callander, R. & Boyd, G. (2004). Common Land in Scotland: A Brief Overview. Commonweal of Scotland - Working Paper No. 3 (1). Caledonia Centre for Social Development, Iverness.

6. Shelter Scotland. About crofts and crofting (c2019). Edinburgh.