Kulturvärden mot kulturvärden och framtid

Juni 2020

Kulturvärden mot kulturvärden och framtid

Eva Jonsson (NOrdBruk)

 

En ny sträckning för väg 268 mellan E4-Grana planeras i Vallentuna kommun. Då står det så här på Trafikverkets hemsida:


Projektet värnar om kulturmiljöns intressen

En av utmaningarna med projektet är att den nya vägen ska vara förenlig med kulturmiljöns intressen och ta stor hänsyn till både kultur- och naturvärden.


Den kulturmiljö som värnas är den del av marken som ligger där vi inte har jordbruksmark. Det är de arkeologiska värdena och naturvärden i skog som värnas. Den mark som tas i anspråk för vägen utgörs av bördig jordbruksmark. Denna mark har också kulturmiljövärden då det är en jordbruksmark men detta värde väger nästan alltid lättast.


Att trafikverket väljer att bygga vägen på den aktuella jordbruksmarken innebär i praktiken att vägen blir extremt mycket dyrare att bygga då jordbruksmarken utgörs av lös lerjord som behöver förstärkas för mångmiljonbelopp. Det område som man valt att inte bygga vägen på då det har höga natur- och kulturvärden utgörs av skogsmark och kräver inga dyra förstärkningsåtgärder om vägen skulle dras där istället.


Det exempel jag tar upp är ett bland oerhört många. Trafikverket väljer att värna andra värden än jordbruksmark.


Jag anser att Trafikverket och regeringen behöver tänka om. En ny lagstiftning behövs för att vi ska ge odlingsmarken ett skydd värt namnet vid all samhällsplanering.


Idag skyddas inte jordbruksmarken i den omfattning som den skulle behöva skyddas. Sveriges befolkning växer och vi behöver jordbruksmark för att odla vår mat i framtiden.


Konstgödsel är en ändlig resurs och när tillgången sinar i världen kommer det att behövas mer insats av naturgödsel och odling av kvävefixerande grödor i olika växtföljder för att få en god skörd. Ett ekologiskt jordbruk kan producera mer mat per yta än det med tillfört konstgödsel. Men det kräver då mer handkraft, dvs mer människor som jobbar inom jordbruket. Vi kommer att behöva ha egen produktion av mat inom vårt lands gränser. Idag är Sverige importberoende av mat. Detta sammantaget innebär att vi kommer behöva betydligt mer mark än idag. Över 1 miljon hektar behöver tas i bruk för att vi ska kunna försörja vår befolkning.


Alla små och stora områden jordbruksmark kommer att behövas för att vi ska kunna få fram mat.

Det är idag ett mycket stort tryck på mark för exploatering. Mer och mer mark bebyggs. Det blir mindre och mindre odlingsmark.


Då jordbruksmarken splittras kommer mindre mark att bli tillgänglig för odling.


Spekulation på mark gör ännu mer att marken exploateras. Det ekonomiska tillfälliga värdet får stå tillbaka för det långsiktiga värdet.


Markens kulturmiljövärde som jordbruksmark vägs inte in då mark ska bebyggas med tex bostäder. Det finns behov av bostäder men behovet av jordbruksmark väger lätt då mark för exploatering har ett så mycket större ekonomiskt värde. Ändå är det ju så att jordbruksmark är ännu viktigare där det bor mycket människor. Om det bara blir kvar träddungar och berghällar mellan alla hus finns ingen möjlighet till odling av mat vid en krissituation då man inte har tillgång till långväga transporterad mat.


I den by jag kommer från hade jordbruksmark extremt höga värden i början av 1900-talet. Befolkningen växte och det behövdes mer mat. Då hittade man hela tiden nya sätt att få fram mer foder och mat till djuren. Skogsbete under sommaren var en nödvändighet för att få maten till korna att räcka under vintern. Ingen liten oansenlig äng blev oslagen. Bra jord med skog blev uppodlad. Mellan slutet av 1800-talet och ca 1950 skapades enorma mängder jordbruksmark. Många myrar blev myrodlingar där enorma mängder hö kunde skördas. Allt detta gjorde att befolkningen kunde växa. Utan all denna jord hade jag kanske inte funnits till då svält och nödtorft förhindrat befolkningsökning.


I boken ”Mångfaldens utmark” av Kelvin Ekeland finns exempel från hela vårt land om marken utanför byarna som använts för höskörd. Det finns också exempel i boken på hur mark kring älvar gjorts bördiga och gett riklig höskörd genom att vatten letts till ängarna i lagom mängd genom översilningsanordningar mm.


Den jordbruksmark som idag exploateras är oerhört värdefull. Det handlar mycket om den bästa jorden för odling. Bäst jord för odling innebär stor skörd med mindre insats av arbete och energi.


Om mina förfäder fått veta vad som görs med extremt bördig jordbruksmark idag skulle de undra hur vi tänker.


Kortsiktiga vinster går före hållbarhet, uthållighet och framtid.


Vi behöver ändra kurs nu innan det är försent.