Till minne av Torgny Östling (1949-2021)

Här följer fyra minnesord från oss i NOrdBruk och Jord Åt Folket.


Torgny Östling har avlidit, 71 år, den 3 mars 2021 mitt under skogsarbete på sin gård i Marsätt, Bräcke kommun i Jämtland.

 

Torgny blev känd som debattör i frågor om småskaligt lantbruk, matsuveränitet, agroekologi, nationell självförsörjningsgrad, naturresursfrågor, land-grabbing, strandskydd, hållbart skogsbruk, makten över skogen, norrlandsfrågor, modernt baggböleri, nej till EU och internationell solidaritet.

 

Sedan mer än 40 år tillbaka var Torgny Östlings sysselsättning jord- och skogsbruk. Det började med att han och hans fru Marta förvärvade gården i Marsätt, skaffade fjällkor, födde upp kalvar och köpte skog på rot. Sedan har gården utvecklats och det senaste tillskottet var en hög förrådsbyggnad som innehöll även ett modernt kontor, från vilket han skötte all korrespondens utöver hela världen.

 

Torgny Östlings politiska engagemang inleddes mot slutet av 1980-talet, när han personligen började erfara effekterna av den systemförändring inom jordbruket som Sverige då gick in i, en utveckling som fick honom att ta striden och allt starkare reagera emot i sina analyser. Förändringen skulle senare bekräftas av Sveriges EU-medlemskap och den påföljande globaliseringen. Inledningen var den nyliberala jordbrukspolitiska reformen 1967, vilken skulle leda till den enorma förlust av bönder som Sverige sedan dess genomlidit.

 

1992 anslöt sig Sverige till kapitalliberaliseringsdirektivet, vilket innebar att Sverige öppnade upp för investerare från hela världen att fritt köpa upp skogs- och jordbruksmark, investera i gruvor och köpa fast egendom. Det var en förbindelse som Torgny Östling såg som förräderiet mot självägande svenska lokala bönder och lokala naturresursbrukare.

  

Torgny Östling var ordförande i NOrdBruk, som han var med och bildade. Den blev sedan den enda svenska medlemsorganisationen i den europeiska samordningsorganisationen ECVC, som hade säte i Bryssel. NOrdBruk ingår också i den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina, som samlar 250 miljoner bönder, lantbrukare och lantarbetare, jordlösa, kvinnor på landsbygden och urfolk. Den arbetar mot FN-systemet, tidigare specifikt WTO, och tar den globala kampen i mat- och klimatfrågor, vilket förde Torgny ut till Sydamerika, Afrika och Asien och gav honom perspektiven.

 

Sedan ett femtontal år har Torgny Östling varit ECVC:s representant i EU:s rådgivande kommitté för EU-kommissionen i skogliga frågor. Den sista insats han gjorde där var att han som ende representant i debatten tog ställning mot Green Deal, en visserligen mer ekologisk linje men samtidigt mer nyliberalt expansionistisk som överför större makt till EU. Det valet gjorde han helt i enlighet med sin i grunden ideologiska kritik mot EU:s maktanspråk, där framför allt småbrukare drabbas.

 

I höstas 2020 släppte Torgny Östling sin bok ”Back to Basics! – A Step Forward”. Snart kommer boken också ut på svenska, där han förklarar hela systemtänkandet. Precis när allt var klart och beslutet om tryckning skulle tas, rycktes han hastigt bort mitt under sitt arbete i skogen.

 

Gustaf Jillker, styrelsen NOrdBruk


---


Tankar efter ett tungt besked. 

Torgny försökte få oss att förstå. Han var en enastående talare. Han kunde formulera sig på ett fantastiskt sätt. Han kunde hitta någon formulering som gjorde det klarare. 


Jag skulle vilja säga det rakt ut att alla vi som engagerar oss för en bättre värld är mycket känsliga personer. Att vi känner ett starkt behov för hela mänskligheten av att förändra och göra något. Att känsligheten gör att vi fångar upp det som världen behöver och att vi försöker nå ut med detta på det sätt som vi känner nödvändigt. 


Många år efter att min bror dött insåg jag vad han försökt förmedla till mig. 


Idag känner jag att Torgny enträget under alla år försökt få oss att se sambanden och lösningarna. Jag kan inte sätta ord på vad han ville förmedla. Det är alldeles för stort för att få plats på ett papper och också för tidigt. Men kanske kan vi förnimma något av detta på samma sätt som när en kär anhörig har dött. 


Torgny efterlämnar många texter, inspelningar och en bok. I boken samlade han ihop det som han ville skriva ned och sprida till oss. Och vi ska komma ihåg att boken liksom allt arbete på gården och i NOrdBruk har han gjort med hjälp av sin fru Marta. De har samtalat om hur fakta och budskap ska formuleras och fått det nedskrivet. Marta har alltid backat upp för att göra Torgnys många resor möjliga. 


Torgny påtalade många gånger hur viktigt det var att få en publik till det man vill framföra och jag vet att de tillfällen han gavs att undervisa unga människor gav honom stor glädje och gjorde att han enligt honom själv kunde formulera frågeställningar på ett bättre sätt. 


Det jag känner nu är att han hela tiden kände att han inte räckte riktigt fram med ord och med text. Kanske behövde han försvinna fysiskt för oss för att vi ska ha möjlighet att förstå det han ville säga. 


Torgny fick möjlighet att, trots pandemin, undervisa på Karlskoga folkhögskola, på Alnarp och i studiecirklar arrangerade av Jord åt Folket. Jag känner en enorm glädje och tacksamhet att han fick uppleva detta för jag minns att han uttryckt glädje över dessa tillfällen. Jag är just nu den som jobbar i nätverket Makten över maten för NOrdBruks räkning. I torsdags anordnade Jord åt Folket och NOrdBruk ett seminarium om UNDROP via Zoom. UNDROP är FN deklarationen om småbrukares och urfolks rättigheter. Torgny nämnde för mig att ”kan vi inte bjuda in de i och kring nätverket Makten över Maten och prata om UNDROP?” Jo, visst kan vi det sa jag. Och lite hastigt fick vi ihop ett program och en inbjudan. Idag gläds jag över att detta seminarium blev av. Torgny ringde runt till mig och Gustaf efter seminariumet och frågade om vad vi hade tyckt om seminariumet. Jag själv var tveksam till min egen insats. Men det Torgny sa var att han tyckte det gått bra och att han kände sig nöjd med det som blivit sagt. Så tack alla som gjorde det möjligt och tack ni som deltog. Kanske kan vi komma framåt även om det just nu känns svårt. På samma sätt som min bror gett mig hopp att fortsätta leva hoppas jag att vi alla kan ta till oss det hopp och den glädje som Torgny förmedlat. Jorden, skogen och vattnet är värt att kämpa för. Solidaritet och via Campesina stod högt för Torgny. Vi alla tillsammans kan göra skillnad. I stor sorg och saknad. 


Tänker på Marta och på deras två döttrar. 


Eva Jonsson, styrelseledamot NOrdBruk


---


Till minne av en norrländsk fura 

En mer rakryggad och tydligt principfast man än Torgny Östling är svår att hitta. Det är inspirerande att jobba med en person som av erfarenheter och lärdomar är principfast. Inte som så många andra för principernas skull. Men det är också svårt att leva upp till det ideal Torgny satte upp. 


Jag har jobbat med Torgny i NOrdBruk sedan 2012. Det är inte många som har lyckats hamna rätt i frågorna i tillräcklig utsträckning för att Torgny skulle vara helt nöjd. Men han hade nästan alltid rätt i sin kritik. Han brukade säga att ”det här är inte så värst svåra frågor men det är en väldig massa saker man behöver förstå”. Genom ett liv av kamp för rätten att få vara bonde, att få bidra till folkförsörjningen av livsmedel på ett hållbart och lokalt förankrat vis, hade han en oöverträffad insikt i alla dessa saker som man behöver förstå. Jag började efter 9 år med Torgny att förstå vad jag inte förstod… 


Han var trots allt detta en väldigt varm person, inte en gnutta av arrogans eller egoism. Det fanns inte med i hans världsbild att välja den lätta vägen för personlig vinning. Men han var förbannad på alla de som utnyttjade hans arbete, låtsades företräda den typ av jordbrukare som Torgny var. En helt vanlig bonde från 80-talet men numera en näst intill utrotad yrkeskår. Den typ av bonde som kunde producera och förvalta skogslandskapets oerhörda potential. Den typ av bonde som stod för hälften av vårt livsmedel innan den pågående katastrofen inledes. 


Han brukade kallade det så. Den process som inledes av Bo Dockered, med ”spårbytet”, anpassningen till EU och EMU. En katastrof som pågått i 30år. Bit för bit så ingen annan än bönderna och byarna som försvunnit tycks ha lagt märke till den. ”Om det ändå hade hänt under bara nått år, då hade folk märkt av den och utlyst katastroftillstånd”, sa han när folk tycktes omedvetna om sin egen verklighet. Men när andra gav vika stod Torgny kvar, han gav sig aldrig. I mer 30 år har han stridigt i motvind mot den här utvecklingen. Tillsammans med sydafrikanska kustfiskare och andra småskaliga bönder från det globala syd i La Via Campesina. Alla de som likt Torgny sett kolonialismens fula ansikte på nära håll förstod precis vad han pratade om. Där hade han 200miljoner kollegor i ryggen. I Sverige hade han som bäst ett dussin bönder bakom sig. Några som varit med sen starten i NOrdBruk med motorsågar på riskdagstorget och några som delade hans erfarenheter runt omkring i hans älskade Jämtland. 


För mig är han för alltid en förebild. Förmågan att se alla stora drag och kunna omsätta det i verklighet på gården och i arbetet för att styra om utvecklingen. Att kunna vara principfast men ödmjuk. Att hålla ryggen rak och stark som en senvuxen norrländsk fura. 


Det är ett ideal jag kommer sträva efter resten av mitt liv här hemma på mitt torp i kolonialismens skogsbygder. Tack för allt Torgny. 


Joel Holmdahl, småskalig bonde, styrelseledamot i NOrdBruk


---


Till minne av Torgny Östling, som avled den tredje mars 2021 vid 71 års ålder. Det är en förlust som både är djupt personlig och ett hårt slag mot matsuveränitetsrörelsen i Sverige, och därmed Europa och resten av världen. 

 

Torgny hade nämligen en fantastisk förmåga att se och förklara samband, hur situationen här är sammankopplad med den större bilden, och därmed att kunna se roten till dagens problem. Han var inte sen till att jämföra med vikingarnas plundring eller 1500-talets kolonialism. 

 

Han har varit och fortsätter att vara en oerhörd inspiration, med sin enorma kunskap och erfarenhet grundad i över 30 års kamp och tidigare generationers historier från Jämtland, om statens och bolagens sätt att söndra och härska. Det återstår oss som är kvar att fortsätta kampen och säkerställa att folk fortsätter att lära och inspireras av Torgny.

 

Under sitt långa engagemang har han fått många vänner som likt mig inspirerats av hans varma sätt, principfasthet och klokhet. Själv har jag bara känt Torgny i två och ett halvt år, men jag är glad att kunna säga att han var en av mina bästa vänner. Jag är tacksam för varje möte, telefonsamtal och meddelande. 

 

De två tillfällena som jag hälsade på Torgny på hans gård välkomnades jag varmt av honom och hans fru Marta. Den senaste gången, i november 2019, har jag ofta sett tillbaka på som tio av de allra finaste dagarna i mitt liv. Hade det inte varit för pandemin hade besöken varit många fler. Det var så många fler saker vi skulle göra tillsammans.

 

Ett spontant telefonsamtal kunde bli en timme långt. Jag fick alltid lära mig något nytt, han gav alltid nya infallsvinklar och vände något svårt till något konstruktivt. När han förklarade något blev det tydligt och klart. Samtalet avslutades alltid med ett leende på läpparna. 

 

Det sista meddelandet var från dagen han dog, en bild på träden han hade fällt. På den platsen hade vi tidigare sågat tillsammans.

 

Tack för allt, jag minns dig med glädje. Jag kommer alltid att sakna dig och tänka: vad hade Torgny sagt om det här?

 

Maximilian Isendahl, Jord Åt Folket